Igår vaknade jag med ett brett leende på läpparna. Jag var ungefär 80-90% glad. Jag bryggde kaffet med ett leende, jag skivade osten med ett leende, jag sjöng Tomas Ledin i duschen, jag gjorde Helikoptern och jag visslade när jag kissade. Jag såg helt enkelt fram emot dagen som skulle komma.
Sen satte jag mig ner i soffan och slog på min nya sextiotums plasma.
Tankar efter programmet:
Jag hatar Nyhetsmorgon.
Jag hatar Lasse Bengtsson.
Jag hatar morgnar.
Jag hatar trisskrapande människor på TV.
Jag hatar människor.
Jag hatar thailändare.
Jag hatar priserna på Koh Phangan.
Jag hatar Jörgen.
Jag hatar thailändare.
Jag hatar livet.
Jag hatar kaffe med socker.
Jag hatar Prästost.
Jag hatar Jörgen.
Jag hatar thailändare.
Jag behöver prata med en psykolog.
